FP&A Explainer

Är det vanligt att godkänna budgetar man inte tror på?

Ja. Det är vanligare än många vill erkänna. I vår rapport Confessions of a Nordic CFO har 7 av 10 CFO:er uppgett att de någon gång godkänt en budget de inte fullt ut trodde på. Det sker sällan för att analysen saknas – utan för att förutsättningarna förändras snabbare än budgetprocessen hinner med.

Varför detta händer även i välskötta organisationer

Det här är inte ett “kompetensproblem”. Det är ett strukturellt problem.

  • Budgeten är en process, inte ett beslutsunderlag
    När budgeten blir ett administrativt krav snarare än ett levande styrinstrument uppstår ett glapp mellan vad man planerar och vad man faktiskt behöver besluta.
  • Antaganden blir snabbt inaktuella
    När förändringstakten är hög blir antaganden en färskvara. Budgeten kan vara “rätt” den dag den godkänns och ändå vara fel kort därefter.

Vad det gör med beslutsfattandet

När budgeten tappar legitimitet händer tre saker:

  • Man börjar förhandla om siffror istället för att diskutera vägval
  • Prognosen blir ett kontrollverktyg istället för ett beslutsunderlag
  • Ekonomiavdelningen fastnar i avvikelsehantering

Vad nordiska CFO:er säger

Att godkänna en budget man inte fullt ut tror på är inte ett undantag – det är regel. I Confessions of a Nordic CFO uppger 7 av 10 nordiska CFO:er att de någon gång gjort det, och 28 % att det hänt vid flera tillfällen. Bara drygt en fjärdedel säger att det aldrig hänt. Samtidigt uppger 41 % att dubbelkollning av data stjäl mest tid i vardagen, och 2 av 3 fattar beslut på magkänsla snarare än data. Bilden som framträder är tydlig: gapet mellan plan och verklighet är strukturellt, inte ett tecken på bristande kompetens.

Vad man kan göra åt det

En budget återfår legitimitet när den slutar vara en årlig engångshändelse och blir ett levande underlag. I praktiken handlar det om tre saker:

  • Komplettera budgeten med rullande prognoser – så att bilden uppdateras när förutsättningarna förändras, inte bara en gång om året.
  • Gör antagandena synliga och spårbara – när alla ser vilka drivare som ligger bakom en siffra flyttas diskussionen från "är siffran rätt?" till "vad gör vi åt det?".
  • Bygg på en gemensam datagrund – så att budget, prognos och utfall utgår från samma källa och inte behöver stämmas av manuellt.

När budgeten vilar på aktuella antaganden och en gemensam sanning behöver man inte längre godkänna siffror man egentligen inte tror på – man kan i stället stå bakom dem.

Relaterade frågor i FP&A Explainer

Vanliga frågor om FP&A och ekonomistyrning

Vad menas med att en budget tappar legitimitet?

En budget tappar legitimitet när antagandena den bygger på inte längre stämmer med verkligheten. Enligt Confessions of a Nordic CFO har 7 av 10 nordiska CFO:er någon gång godkänt en budget de inte fullt ut trodde på. Budgeten finns kvar som dokument men används inte längre som faktisk kompass för beslut.

Vad är skillnaden mellan en budget och en prognos?
En budget är en plan som sätts för en period och ligger fast. En prognos uppdateras löpande baserat på hur verkligheten faktiskt utvecklas. När budgeten inte längre stämmer är det prognosen som används för att styra, inte budgeten.
Vad är skillnaden mellan en budget och ett beslutsunderlag?
En budget är en plan för hur resurser ska fördelas under en period. Ett beslutsunderlag är det som faktiskt styr vägval när verkligheten avviker från planen. När budgeten inte uppdateras i takt med omvärlden slutar den fungera som beslutsunderlag och blir ett administrativt dokument.
Hur vanligt är det att budgeten stämmer överens med verkligheten?

Enligt Confessions of a Nordic CFO har 7 av 10 nordiska CFO:er uppgett att de någon gång godkänt en budget de inte fullt ut trodde på. Det indikerar att gapet mellan plan och verklighet är regel snarare än undantag i nordiska organisationer.

Vill du se hur Hypergene kan hjälpa er?

Titta på vår videodemo på 3 minuter och se hur Hypergene stöttar hela din finansiella planeringsprocess – från strategisk planering till budget, prognos och uppföljning.