Varför vi fattar beslut som förr – trots mer data än någonsin

Sammanfattning – kort svar:

Organisationer fortsätter ofta att fatta beslut som tidigare trots tillgång till mer data än någonsin eftersom mänskligt beslutsfattande präglas av kognitiva bias, fokus på kortsiktiga händelser och brist på strukturer som gör långsamma förändringar synliga över tid.

Som samhällsanalytikern Olof Gränström uttrycker det:

"Vi har aldrig vetat så mycket som vi vet idag. Men ofta blir det ändå så att man sätter fingret i luften och gör som man brukar."

Det här glappet mellan tillgänglig kunskap och faktiska beslut är inte unikt för enskilda organisationer. Det är ett vanligt mönster, och en viktig förklaring till varför långsiktiga risker och möjligheter ofta förbises.

Varför långsamma förändringar är svåra att se

Vi människor är byggda för att reagera på snabba och tydliga förändringar, medan förändringar som sker gradvis över tid är betydligt svårare att uppfatta – trots att de ofta får störst konsekvenser för ekonomi, verksamhet och samhälle.

"Det är inte vad som händer varje dag som betyder mest, utan vad som händer när du lägger ihop alla små förändringar över tid," säger Olof Gränström.

Demografi, arbetsmarknad och stora investeringsprojekt är tydliga exempel. Informationen finns ofta tillgänglig, men utan historik, jämförelser och scenarier blir helheten svår att tolka. Då blir det ofta att organisationer reagerar sent – trots att signalerna funnits där länge.

Magkänsla och fakta – varför vi behöver båda

Magkänsla spelar en viktig roll i beslutsfattande. Den hjälper oss att agera snabbt och navigera i osäkra situationer. Problemet uppstår när den får för stort utrymme i beslut som kräver analys och eftertanke.

"Magkänslan är en fantastisk vän – men det gäller att veta när man ska använda den och när man inte ska göra det," konstaterar Gränström.

Vår hjärna använder ofta mentala genvägar, så kallade kognitiva bias – systematiska tankemönster som påverkar hur vi tolkar information och fattar beslut, ofta utan att vi är medvetna om det. Det kan till exempel handla om bekräftelsebias, där vi gärna söker information som bekräftar det vi redan tror, eller status quo-bias, som gör att vi håller fast vid befintliga arbetssätt även när förutsättningarna förändras.

Detta är en av anledningarna till att historiska mönster ofta förbises, trots att de innehåller viktig information om framtida utveckling.

I rapporten Confessions of a Nordic CFO framkommer att många CFO:er är medvetna om detta, men samtidigt upplever att vardagen sällan ger utrymme att stanna upp, analysera och testa olika utfall.

Hur historik och trender leder till bättre beslut

När organisationer fokuserar på att förklara enskilda avvikelser i stunden riskerar utvecklingen över tid att hamna i skymundan – trots att trender och historik ofta säger mer om vart verksamheten är på väg. Rullande tidsserier, trender och scenarier hjälper till att sätta dagens siffror i ett större sammanhang.  

Hypergenes produktchef Erik Thelander beskriver hur detta blir allt viktigare i ekonomifunktionens arbete:

"De företag som ligger i framkant jobbar i allt högre grad med rullande tidsserier och trender – inte bara med att förklara avvikelser för stunden."

När beslutsfattare får stöd i att se helheten minskar risken att extrema händelser övervärderas, samtidigt som långsamma men avgörande skiften förbises.

AI som beslutsstöd – inte som ersättare

AI lyfts ofta som en möjlig lösning, men bilden är mer nyanserad än så. Värdet med AI i beslutsfattande ligger inte i att ersätta mänskligt omdöme, utan i att fungera som ett analytiskt stöd.

"Jag tror inte att AI kommer ersätta människans förmåga att göra den totala bedömningen. Däremot kan det fungera som en second opinion och hjälpa oss att se mönster snabbare," säger Erik Thelander.

Genom att snabbare sammanställa, analysera och kontextualisera data kan AI bidra till mer faktabaserade beslut – särskilt för beslutsfattare som inte arbetar med siffror till vardags.

Att fatta bättre beslut kräver nya arbetssätt

Bättre beslutsfattande handlar i grunden inte om mer data, utan om hur organisationer väljer att arbeta med den data som redan finns.

"Vi kan inte längre säga att vi inte visste. Datan finns där – frågan är om vi väljer att använda den," säger Gränström.

I praktiken handlar det om att våga ifrågasätta invanda arbetssätt. Att acceptera att mänskligt beslutsfattande har begränsningar – och att bygga strukturer och beslutsstöd som gör mönster, risker och långsamma förändringar synliga i tid.

Vill du veta mer? Se webinaret

Se webinaret med Olof och Erik om hur vi fattar beslut, varför långsamma förändringar ofta förbises och hur data kan ge bättre stöd.

‍